Det finns olika sätt att kategorisera de olika genrerna som vi arbetar i skolan, men jag väljer den som är vanligast (Johansson & Sandell Ring, Låt språket bära).
 
Kort sagt kan man dela in de faktamässiga och skölitterära texter som eleverna möter i skolan i tre stora familjer:
 

Faktafamiljen

 

Evaluerandefamiljen

 

Berättarfamiljen

 
Varje familj är sedan indelad i olika mindre delar. Dessa tre familjer kan du kunna läsa mer om då du klickar på länkarna. Termerna kan vara lite krångliga att hänga med på, därför finns det ett lexikon här.
 
 
Förenklat kan man säga att genrepedagogiken har tre ben att stå på; lärande, språk och pedagogik.
 Ben 1:  LÄRANDE
Att lära genom samarbete
Att jobba i den ärmaste utvecklingszonen
Att få stöttning
 
Ben 2: SPRÅK
Språket som vertyg för kommunikation
Språk och kontext
Grammatik som betydelseskapare
 
Ben 3: SKOLGENRER & CIRKELMODELL
Fokus på speciella skolgenrer
Ämne och språk hör ihop
Stegvis undervisning i språkliga mösnter
Gemensamt metaspråk
 
Jag arbetar som förstelärare på Berzeliusskolan i Linköping, med uppdraget språkutvecklande arbetssätt. I detta arbete använder jag ofta genrepedagogik och cirkelmodellen. För att stödja kollegor, föräldrar och elever har jag valt att göra en sida där jag informerar om vad genrepedagogik egentligen är, och hur denna kan användas i undervisningen för att stärka elevernas språkliga och ämnesmässiga utveckling.
 
Våra elever möter varje dag texter som har ett avancerat innehåll, vilket gör det svårt för många att ta till sig det texterna vill säga. Texterna är komprimerade, och innehåller ofta svåra ord och begrepp. Dessutom är de stukturerade på olika sätt, vilket det är viktigt att tydliggöra för eleverna. Detta är viktigt både för att de ska kunna skriva en viss sorts text, men också för att de ska kunna läsa dem.  Att ge eleverna verktyg för att kunna göra det här kommer förenkla deras studier och ge dem en möjlighet att äga språket och därmed också äga kunskapen.
 
 
 
 
 

Lexikon

Publicerat i: genrepedagogik
Då man arbetar med språkliga genrer pratar man ofta i olika termer som kan vara bra att ha kunskap kring. Här kommer några begrepp som kommer dyka upp på bloggen ett flertal gånger.
 
 formell/informell - hur tonen i en text är, se även nära/distanserat. En formell ton anger att man är objektiv och ser på fakta och inte, som i en informell text, tyckande.
 
nominalgrupp - består av ett huvudord och för/efterställda ord eller ordgrupper som preciserar ordet (Den långa och bullriga lastbilen).
 
nominalisering - innebär att ett substantiv ersätter både verb och adjektiv. Kan t.ex. vara att man vill sammanfatta en process samtidigt som textens storlek inte ökar. (Jmft Fostret utvecklas genm att celler delar sig med Fosterutveckling sker genom celldelning.
 
deltagare - anger vem eller vad det är som deltar i processen. Oftast människor eller ting. Uttrycks ofta i texter som nominalgrupper (en söt liten flicka). Delas in i allmän och specifik deltagare. Allmän innebäratt man inte syftar på en speciell, och särskild att man avser en speciell, bestämd (Jmfr. Hunden springer ofta utan koppel och Hundar springer ofta utan koppel).
 
omständighet - ord som säger något om var, när, hur, med vem eller varför något pågår. Ofta prepositioner eller adverb.
 
 
processer - säger vad det är som pågår, själva händelsen. Det finns flera olika sorters processer (se nedan)
 
mental process - en aktivitet som pågår inne i huvudet, har med tankar, känslor och upplevelser att göra (se, tycka, tänka, älska, hata)
 
sägesprocess - det som kommer "från munnen", som uttalas (t.ex. säga, skrika, viska)
 
relationell process - sätter deltagare i relation till varandra (t.ex. vara, har, får)
 
aktionsprocess - den valigaste processen. Verb vi kan se när någon gör, t.ex äta, hoppa och springa.
 
 
modalitet - syftar på skribentens bedömning av sannolikhet, vanlighet, förpliktelse och villighet, t.ex. kan, ska, måste, bör och även satsadverbial som kanske, säkert, antagligen.
 
evaluerande språk - uttrycker känslor, tankar och värderingar i en text (lysande, vacker, hatar) Kan vara både positiva och negativa. Uttrycken kan vara generella eller kunna hänföras till skribentens tyckande.
bindeord - används för att binda samman meningar, satser och stycken. Delas in i logiska- (och, men, eller), tids- (efter, sen), orsaks (för att)-, klargörande bindeor (d.v.s., nämligen), samt bindeord som ordnar ideer i argumentationer (för det första, för det andra, vidare).
 
aktiv/passiv form - aktiv form innebär att man sätter fokus på den som utför något i satsen (Han lade i smöret). Jämför med passiv form då man fokuserar på det som utförs (Smöret lades i pannan).
 
Då man arbetar med språkliga genrer pratar man ofta i olika termer som kan vara bra att ha kunskap kring. Här kommer några begrepp som kommer dyka upp på bloggen ett flertal gånger.
 
 formell/informell - hur tonen i en text är, se även nära/distanserat. En formell ton anger att man är objektiv och ser på fakta och inte, som i en informell text, tyckande.
 
nominalgrupp - består av ett huvudord och för/efterställda ord eller ordgrupper som preciserar ordet (Den långa och bullriga lastbilen).
 
nominalisering - innebär att ett substantiv ersätter både verb och adjektiv. Kan t.ex. vara att man vill sammanfatta en process samtidigt som textens storlek inte ökar. (Jmft Fostret utvecklas genm att celler delar sig med Fosterutveckling sker genom celldelning.
 
deltagare - anger vem eller vad det är som deltar i processen. Oftast människor eller ting. Uttrycks ofta i texter som nominalgrupper (en söt liten flicka). Delas in i allmän och specifik deltagare. Allmän innebäratt man inte syftar på en speciell, och särskild att man avser en speciell, bestämd (Jmfr. Hunden springer ofta utan koppel och Hundar springer ofta utan koppel).
 
omständighet - ord som säger något om var, när, hur, med vem eller varför något pågår. Ofta prepositioner eller adverb.
 
 
processer - säger vad det är som pågår, själva händelsen. Det finns flera olika sorters processer (se nedan)
 
mental process - en aktivitet som pågår inne i huvudet, har med tankar, känslor och upplevelser att göra (se, tycka, tänka, älska, hata)
 
sägesprocess - det som kommer "från munnen", som uttalas (t.ex. säga, skrika, viska)
 
relationell process - sätter deltagare i relation till varandra (t.ex. vara, har, får)
 
aktionsprocess - den valigaste processen. Verb vi kan se när någon gör, t.ex äta, hoppa och springa.
 
 
modalitet - syftar på skribentens bedömning av sannolikhet, vanlighet, förpliktelse och villighet, t.ex. kan, ska, måste, bör och även satsadverbial som kanske, säkert, antagligen.
 
evaluerande språk - uttrycker känslor, tankar och värderingar i en text (lysande, vacker, hatar) Kan vara både positiva och negativa. Uttrycken kan vara generella eller kunna hänföras till skribentens tyckande.
bindeord - används för att binda samman meningar, satser och stycken. Delas in i logiska- (och, men, eller), tids- (efter, sen), orsaks (för att)-, klargörande bindeor (d.v.s., nämligen), samt bindeord som ordnar ideer i argumentationer (för det första, för det andra, vidare).
 
aktiv/passiv form - aktiv form innebär att man sätter fokus på den som utför något i satsen (Han lade i smöret). Jämför med passiv form då man fokuserar på det som utförs (Smöret lades i pannan).
 
Visa fler inlägg