Till FAKTAFAMIILJEN hör släktingarna historiska texter, förklaringar, instruktioner och rapporter. Det som är gemensamt för dessa är att de bygger på faktakunskaper.
Dessa kommer du kunna läsa om i följande inlägg.
 
 
 
 
 
 
Till FAKTAFAMIILJEN hör släktingarna historiska texter, förklaringar, instruktioner och rapporter. Det som är gemensamt för dessa är att de bygger på faktakunskaper.
Dessa kommer du kunna läsa om i följande inlägg.
 
Gå till Historiska texter
 
 
 
 
 
Det finns olika sorters förklaringar, de som kommer gås igenom här är sekventiell och faktoriell förklaring.
 
Allmänt:
Förklaringar är vanligast i naturvetenskapliga texter, men även i samhällsvetenskapliga. Eleverna kommer möta dessa texter både i NO och SO-undervisningen.

 

En sekventiell  förklaring förklarar olika fenomen på ett kronologiskt sätt.

En faktoriell förklaring förklarar orsaker till ett visst fenomen.

 
Struktur:
En förklaring innehåller två steg identifikation och förklaring. Efter detta följer det ibland en kort sammanfattande text. Rubriken är ofta formulerad till en fråga eller ett påstående.
 
Sekventiell förklaring: En lång rad händelser som följer på varandra.Ett fenomen reds ut kronologiskt.

 

Faktoriell förklaring: förklarar hur flera händelser tillsammans leder fram till ett resultat, t.ex. "Varför bröt andra världskriget ut?"

 

Språkliga drag

Allmänna och abstrakta deltagare (vinden, vattnet, regnet)

Många tekniska och abstrakta ord och uttryck

Det som händer är ofta centralt, och uttrycks i passivform (brytas ned, förångas, utvecklas)

Omständigheter (på grund av)

Långa nominalgrupper (den långa vintern som gör det svårt för djuren)

Formella uttryck för evaluerande (värderande) språk (väsentlig, avgörande)

Många orsaksbindeord (när, därför att, eftersom, då)

VIllkorsbindeord (om...så)

Ofta presens

 
 
 
Gå vidare till Instruktioner 
  
 
En historisk text  innehåller händelser som bygger kronologiskt på varandra. Vi kommer fokusera på de texter som återger ett historiskt händelseförlopp, eftersom det är de texterna som eleverna möter under sin SO-undervisning.
 
Syfte:
Syftet med en historisk text är att återge viktiga händelser från historien
 
Struktur:
För att kunna producera en historisk text är det viktigt att ha förmågan att organisera tid.I en historisk text bygger man tiden antingen linjärt eller cykliskt. En linjär utveckling innebär att man utvecklingssteg följer på varandra. Den cykliska utvecklingen innebär att texten byggs upp som en berättelse, som t.ex. Romarrikets uppgång och fall.  Många historiska texter har inslag av båda.
Den historiskt återgivande texten innehåller två steg: bakgrund och händelsesteg.  Tiden delas ofta in i olika perioder eller faser som bygger upp tidsaspekten i texten (inleddes, fortsatte, avstannade)
 
Specifika och allmänna deltagare, behöver inte vara personer (t.ex. intresset för politiken, kungens födelsedag, lagar, skatter, Karl XII)
Långa nominalgrupper (människorna som drabbades av sjukdomen).
Nominaliseringar (utgjutningen, inledning, avhandling)
Verb i passiv är vanligt förekommande (inleddes, avslutades)
Distanserat, ej evaluerande språk
Oftast preteritum
 
 
Gå vidare till Förklaringar
 
En historisk text  innehåller händelser som bygger kronologiskt på varandra. Vi kommer fokusera på de texter som återger ett historiskt händelseförlopp, eftersom det är de texterna som eleverna möter under sin SO-undervisning.
 
Syfte:
Syftet med en historisk text är att återge viktiga händelser från historien
 
Struktur:
För att kunna producera en historisk text är det viktigt att ha förmågan att organisera tid.I en historisk text bygger man tiden antingen linjärt eller cykliskt. En linjär utveckling innebär att man utvecklingssteg följer på varandra. Den cykliska utvecklingen innebär att texten byggs upp som en berättelse, som t.ex. Romarrikets uppgång och fall.  Många historiska texter har inslag av båda.
Den historiskt återgivande texten innehåller två steg: bakgrund och händelsesteg.  Tiden delas ofta in i olika perioder eller faser som bygger upp tidsaspekten i texten (inleddes, fortsatte, avstannade)
 
Språkliga drag:
Specifika och allmänna deltagare, behöver inte vara personer (t.ex. intresset för politiken, kungens födelsedag, lagar, skatter, Karl XII)
Långa nominalgrupper (människorna som drabbades av sjukdomen).
Nominaliseringar (utgjutningen, inledning, avhandling)
Verb i passiv är vanligt förekommande (inleddes, avslutades)
Distanserat, ej evaluerande språk
Oftast preteritum
 
 
Gå vidare till Förklaringar
Visa fler inlägg